Dagarna flyyyger! Vecka 35 (34+1)

Dagarna flyger förbi, nyss fick man ett plus på stickan och allting kändes som en evighet. Skulle fostret stanna, eller skulle jag få missfall? Man ville att veckorna skulle gå så oron skulle kunna släppa, den där magiska gränsen vid vecka 13. Har oron släppt? Nä inte ett dugg! =)
Och vips så är man i vecka 35, och det är typ 5 veckor kvar bara tills bebisen kommer!!! (Förhoppningsvis)
Båda jag och Uffe längtar ihjäl oss, och storebror med!
 
Mitt i allt så har vi ju smårenoverat under våren och håller på än.. hela köket är snart färdigt och det blir så fint! Vi håller nu på i vardagsrummet och ska måla om det också innan bebisen kommer och sedan ska vi ta det jäääkligt piano till nästa år. =)
Men ja, man ska ju inte sticka under stolen med att det är sjukt mycket att göra när man har hus, och speciellt på sommaren när trädgården ska skötas, det är bara GANSKA svettigt att klippa 600 kvm tomt höggravid i sommarvärmen, men bra träning ;)
 
Allt är i princip klart för Kiddos ankomst, fast jag har fixarpanik, med allt, helst på en gång, samtidigt, nyss!!!
Helt galet. Hoppas jag kan slappna av lite efter förlossningen, som jag ber till gud att allt går bra med.
 
Nej, nu måste jag sova, imorgon fortsätter galenskaperna, ska luncha med kamrat vid 12.00 men sedan väntar slipning och målning av resterande fönster i köket. Hepp hepp!
 
 

Veterinär och förskjuten Stockholmsresa

I förra veckan var jag till veterinären med Zenta eftersom att hon haft uppenbara problem med sin bakdel, hon har haft jättemycket besvär med maten och magen och tillslut var det ohållbart. Väl där konstaterades att hon skulle börja med specialfoder för att få magen att fungera.
 
Jag kör Acana lamm&äpple nu med kruskakli och kokt ris och det fungerar utmärkt! Hos veterinären tömdes även hennes analsäckar (ursäkta äckel) och det var ju behövligt kan man säga. Men blev hon bättre? NÄ!
Nu har hon svullnat upp ordentligt där bak och är jätte besvärad. Jag skulle åka till Sthlm tidigt imorgon men det får vi ju skjuta på nu, de får se till att hitta en snabb tid åt oss och se om det kan åtgärda problemet, jag tänker inte betala en krona iallafall! Fan vad tröttsamt, men framförallt, stackars min lilla djävul <3
 
Men, förhoppningsvis kommer vi iväg i någorlunda tid iallafall.
Det känns helt sjukt att jag inte ska tillbaka till jobbet på typ hundra år.
Och idag är det 88 dagar kvar tills vår bebis är beräknad. Hur sjukt snabbt går inte tiden då!!!!

En Måndagsmorgon i sjukhetens tecken

I fredags började jag känna av förkylningen men hade ingen större lust att vara hemma EN dag innan helg, envis som man är. Men det har ju inte blivit bättre om man säger så. Har rätt känsliga ögon annars, och nu rinner och rinner dom som om det inte fanns något stopp, har nästan fått dricka extra vätska bara för det ;) 
Så mycket nässpray och vila blir det så man blir frisk snart.
 
I övrigt är jag så lycklig att vi fått lite sol! I helgen köpte vi en liten mini-grill som vi tog med oss ut och grillade på, riktig vårkänsla. 
Barnrummet är pågång men som de flesta vet så går det inte jättebråttom.... Uffe är duktig, men inte skitsnabb, och jag har lite annat att göra, som att ta tag i samhällskunskapen till den 12:e Mars så jag är inte mycket till hjälp nu heller. Dessutom är jag uppenbart kass på att göra underarbetet ;)
 
Zenta lever ett lunkande pensionärsliv just nu, dels för att jag har varit så fruktansvärt trött i början av gravditeten och för att det varit för kallt för att träna länge utomhus, och dessutom jävligt mörkt och dålig upplysning där jag är, nästa år kanske det blir en bollhall men de finns bara tillgång en gång i veckan, så vi får se. Nu har vi så smått börjat komma igång igen och tränar lite inför lydnadsklass 2. Apporten är fortfarande omöjlig att få helt bra så tyvärr ser det inte ljust ut för just lydnadskarriären. Det lutar mer att vi bara kommer köra spår, vi får hoppas att hon håller en bit iallafall! 
 
Vad meeeera då? På Fredag ska vi på ett såkallat rutinultraljud! Då har vi kommit halvvägs i graviditeten, man ska då kolla att allting ser bra ut på bebisen och fastställa exakt födelsedatum (även om det sällan stämmer) och om barnmorskan kan se så vet vi kanske om det blir en tik eller hane också :) Spännande!.
 
 
Rock n roll och puss på er.
 

Längesedan jag skrev nu!!

Blir lite nystart med detta blogginlägg :] Och vad har hänt sen sist? Rätt mycket förstås, hus är köpt, hunden tävlad och vunnit första priser och sist men inte minst så är vi gravida med vår sommarbebis som är beräknad den 7e Augusti! Än så länge ser allt bra ut och vi har varit och sett vår lilla alien sprattla omkring :]
 
 
Idag blir det ett besök till IKEA i Älmhult, Sebastian ska köpa en expedithylla och jag ska leta efter en stor grön växt i kruka att ha på golvet i hallen, och lite värmeljus, å annat onödigt tjafs som hör en IKEA tripp till...
 

Livet i sig

Känner mig förvirrad, trött, tom.
Vet inte hit, vet inte dit.
Vad vill man? Blir man någonsin ense med den tanken? Tror inte det.
Ibland kan jag ångra att jag är så jävla impulsiv, att jag gräver ner mig i saker, rotar dom ordentligt så att det blir svårare att gräva upp skiten sen.
Stabiliserar allt tills det sitter som berg. Tänk om man vill rubba berget sedan då, vem fan hjälper till?
Den som byggde berget, just det, Jag! Mitt dumma jag.

Gamla fina minnen


Jag och grabbarna
Kursdeltagare, Årets kock Tom Sjöstedt.
Full koncentration :)

Ergonomi och A-vitamin

Godmorgon i stugorna!
Då var det dags att fortsätta läsa min näringsfysiologi. Det är så otroligt intressant, jag hoppas kunna göra högskoleprovet nästa år så jag kan läsa vidare inom nutrition och på dietistspåret.

För alla intresserade måste jag bara berätta en häftig grej,
visste ni att alla foster bildar anlag för att bli både tjej/kille, det är alltså i ett senare stadie som bebisen blir det den ska bli.

Jag kan alltså ärva min pappas anlag för stora bröst, fast han blev kille. Är ni med?
Hur häftigt som helst :)
Nu fick ju inte jag min pappas stora bröst, men det hade ju kunnat vara så ;)

Snart inne på min sista vecka som sjukskriven, känns skönt att få komma tillbaka och jobba igen. Även om det alltid finns saker att göra hemma (kolla på nyhetsmorgon och dricka kaffe i pyjamas till 12.00)
så blir man ju fysiskt understimulerad. Saknar att få JOBBA helt enkelt!
Idag ska jag iaf på en kurs på jobbet i "Ergonomi" ,vilket är suveränt.

Då kanske vi kan undvika arbetsskador, som jag lyckades dra på mig...
Det är lite eget ansvar där, man måste jobba på det sätt man känner att kroppen klarar av.
sen finns det ju givetvis arbetssätt där det är oundvikligt att bära och lyfta rätt, samt att många små rörelser man gör fel kan skapa problem, så är det ju för alla.



Kram på er.




Ekonomi, SÅ TRÅKIGT!!!

Det är så fruktansvärt tråkigt med ekonomi.
Har suttit hela morgonen och ringt samtal till banker, upplysningsföretag osv osv...
Hade jag inte varit SLARVIG 17åring så hade jag dessutom sluppit min betalningsanmärkning.
Vilken dessutom är anledningen till all problematik, så dra aldrig på er en sådan för guds skull!
Man hinner växa upp inom 3 år ;)

NU har jag iallafall fått klara svar, efter 3 timmar i telefon. TACK!



Väntar på att Lottie ska ringa så vi kan åka till Samarkand och handla.
Jag känner mig som en pensionär som väntar på att folk ska vakna och att affärerna ska öppna.
Lite så...

Det blir lätt lite långtråkigt om man går upp 8 på morgonen och hinner göra allt man ska ta itu med.
Igår gick jag tillexempel loss på tjejbloggar och hittade en skitsnygg tjej som hade skuggat ögonen.
Självklart ville jag också prova!



Fredag idag då gott folk.
Ett glas vin ikväll kanske.
Undra om Uffe är sugen på att köra hemmaSPA ikväll, ansiktsmassage mm. Vad tror ni?
Skitsamma, han är tvungen.

Puss oh kram

Allt om näringslära

Och så lite tvätt på det.
Jag fick en stor klump i magen när jag kom ner till tvättstugan idag, släpandes på den stora tvättkassen (IKEA) såklart.
NÅGON är fortfarande i full färd med att torktumla sin tvätt. Och det är ju Okej. Sålänge jag kommer åt tvättmaskinerna sålänge.
Men NEJ då har människan satt ett TVÄTTLÅS på dörren, ni vet den här lilla pluppen man sätter in i tvättsystemet i porten, den kan man tydligen pilla in i låset där så att det vanliga låset inte går att låsa upp.....
Så där står jag, ovetandes om hur jag ska tackla konflikten, ingen var ju såklart där inne när jag kom.
Och med en nyopererad hand så vill man inte jättegärna släpa upp denna överfulla monstertvättpåse igen.
jag ställer mig där nere, och VÄNTAR. Men ingen kommer... Jag lämnar då påsen, traskar upp i lägenheten och funderar ut vad jag ska skriva för hotlapp.
Knatar ner igen efter tjugo minuter och ser att dörren nu går att låsa upp. TACK SÅ MYCKET!!!!!
Väl inne i tvättstugan finner jag att personens tvättmedel och sköljmedel glömts kvar, hehehehehe.
Jag kastar in min tvätt, går sedan upp till bokningstavlan, låser upp min lilla plupp och SÄTTER I DÖRREN.
HAH! Försök att komma in nu då tvättidsmördare!
Alltså det var ju ett rätt bra tag sedan jag bloggade. Har emellanåt provat en massa andra bloggklienter, men hamnade tillbaka här igen, det finns så mkt starka känslor i denhär bloggen, så mycket kärlek, så mkt tårar.
Så jag fortsätter.
Opererade handen för "Quervains tendinit" den 28e September, det är en senskideinflammation som gör skitont. Så nu har dom skurit upp mig och förhoppningsvis lagat mig. Är sjuksriven till ca slutet av Oktober.
Lyckligtvis hade jag bokat in en distanskurs i Kost&Näringslära, så snart har jag grundcert i Näringsfysiologi.

Hola amigos!

Nu var det sådär gräsligt längesedan jag skrev igen.
Men jag har saknat att skriva, så nu hoppas jag bli bättre på att hålla ångan uppe.

Mycket har ju hänt sen sist kan man säga :)
Bor numer i Växjö, närmare bestämt på den Östra delen som det heter här i byn, tillsammans med Uffe :)
Är nu officiellt sambo , alive n kickin!

Mitt nya jobb heter Kök 11, där jag verkar som kallskänksansvarig =)
Jag trivs fint och har ett grymt härligt gäng runtom mig.
Men inget ont som inte har något gott med sig och tvärtom.
Jag kommer förmodligen likt alla andra människor att vara irriterad, upprörd och less på mina arbetskollegor emellanåt.

Trodde jag skulle känna mer hemlängtan till Stockholm än vad jag har gjort faktiskt, men känner ingenting, det är här jag ska vara.
Självklart saknar jag att sitta och kafferöka tillsammans med mamma en lördagmorgon, och visst saknar jag att kunna åka till Vällingbycentrum för att okynnesäta med Sandra och kanske ljuga lite på nåt fik.
Men resan mellan oss är inte så lång som den kan kännas :9 ejenklien...

Nu här i min snabba uppdatering bör jag således berätta om min bilkörning med, det välkända körkortet, dags nu va?
Jag har faktiskt börjat köra på den trafikskola min mamma tog sitt körkort 1987 :)
och även här går det fin fint. Jag har dock omedvetet råkat köra utan körkortstillstånd men äsch, det löste sig :)
Min roliga trafiklärare Ekrem känner sig redo att skicka mig på uppkörning snart! WHEEE
Så får vi se hur det går =)

I helgen har vi Sebastian hos oss, dags för fiskpinnar och sedan bowling!

Puss!!




Växjö

Morrn! :)

I
dag är vi officiellt sambos jag och Uffe=) , namnskylten står på dörrn, flyttkartongerna står i travar i halva lägenheten och jag äter upp hans knäckemackor i detta nu.

Igår jobbade jag sista dagen på Krogkonst, det var udda, liksom som att klippa navelsträngen, fast inte efter 9 månader utan snarare 4½ år...
Jag bakade tårta och alla mina fina servitriser var samlade, roligt!

Vi kom hem efter 00 inatt, rätt slitna, men det var bara att släpa upp skiten, dusha och sen sova satan! =)
Imorgon (tisdag) börjar jag mitt nya jobb, RIKTIGT NERVÖÖÖS!

Nu sitter jag och funderar vartfasiken jag ska börja i röran..
Tror jag börjar ordentligt med en kopp kaffe och mera knäckebröd!

MASSA KRAM

Sweet Sundaymorning

Godmorgon i stugorna :)

Har jobbat i helgen, mest för ovanlighetens skull..
Idag;söndag och jag sitter för mig själv med en varm kopp kaffe, frukost och bara har det..
Ska tvätta vid 10,för det BEHÖVS!
Fått vända ut och in på kläderna senaste dagarna, samt fått slå trosorna mjuka liksom!




Yes, idag är det precis och exakt en vecka kvar tills flytten går av stapeln.
Min kära Uffe kommer redan på fredag,vilket ska bli väldans trevligt.
Kanske kan man faktiskt hitta på nåt roligt i tid då!

Denna vecka kommer det finnas en hel del saker som jag BORDE göra innan jag flyttar, hoppas att jag hinner med alltid utan att få panik, med tanke på att jag måste spendera en jävla massa tid på jobbet där det är fullt ös så är det lätt hänt att mitt såkallade liv kommer på eftersläpp...

MEN , snart blir det himmelskt mycket bättre =)

Ska äntligen komma igång med träningen också, det känns fan guld värt.
Genom nya jobbet får jag fri tillgång till gym, men jag vet inte hur det blir med den saken.
Är väldans sugen på jympapassen på friskis...

Piis out, puss!

Oj OJ oj

Nu var det längesen jag skrev, igen...
Vill få någon slags struktur på mina ord och tankar, vilket jag förmodligen kommer att få så fort allt lugnar ner sig och man har fått stadga sig ordentligt!

Den 12:e flyttar jag, för gott.
Till Växjö, blir sambo med Uffe, börjar mitt nya jobb, mitt nya liv, som sambo, som nyanställd, som diabetes plastmamma.

Allt har gått så fort sen den där dagen, 12e December 09.
När vi möttes första gången i Kalmar.
Trots att vi pratat så många år, varit med om så många olika saker på våra håll.
Men så plötsligt, var det våran tur att se, träffa, och lära känna varandra på riktigt.

V
ägen dit har varit lång, smärtsam och svår.
Men också fylld av mycket lärdom, kärlek och snabba livsval.
Och det har varit nyttigt!
Det har varit nyttigt att få gå igenom allting, för att hamna här idag.
Visst hade det kunnat få varit en lite smidigare väg att gå, men det gör mig inget.
För det som väntade bakom åskmolnet, var den strålande solen.
Där man vill vara, där man är varm, där man vill stanna, för gott.

Vi har ju lärt oss, om än den hårda vägen, att inte ta någonting för givet.
Vi har fått prova om bron bara varit tillfällig, eller om den skulle hålla.
Bron höll, trots att det var läskigt att gå över.

Jag har funderat mycket under den här tiden, om det verkligen kan vara så att det finns en för alla?
Och jag tror det idag, jag vet aldrig, men aldrig är inte idag, det kan vara om 50 år, eller just, aldrig.

Jag har också funderat mycket över hur allt kan kännas så bra efter allt, hur man verkligen kan känna att DETTA är rätt.
Men det gör man, man vet det, man känner det.
Underbart.

Livet är inte alltid en dans på rosor, men ibland är det.
Och vi är alldeles för dåliga på att faktiskt njuta av alla de problemlösa stunderna, och faktiskt tänka, att ja, det kan faktiskt vara och kännas såhär fantastiskt bra.
Jag tror man måste sluta vänta på att nåt ont ska ske, bara för att man fått känna lycka en stund.
Så är det inte.

Jag är så tacksam över att få börja mitt nya liv, med mannen jag älskar så fruktansvärt mycket.
Börja ett nytt jobb, lära mig nya saker, leva i en annan miljö.
Börja livet, på riktigt.

Jag kommer självklart att sakna mina vänner, familj och hårbollen, men jag vet att ni finns kvar, och jag finns också kvar, och kommer alltid komma tillbaka.
Jag älskar er väldigt väldigt mycket!

Nu ska jag åka och jobba, men ska försöka uppdatera mig bättre.

Lots of love / Jempan


Slut som artist

Känns så himla dumt att gnälla men fan, jag hade behövt en rejäl semester precis som alla andra.
Men jag har inte fått ha det på 4½ år!
Alltid någonting som skall göras, aldrig haft normala arbetstider.
Det var ju detta jag behövde slippa...
Varför stannar man inte upp och styr upp saker innan det är för sent?
Byter jobb och skaffar ett liv som alla andra.
Mina vänner och familj får jämt anpassa sig efter mina cptider, inte ens någon som ringer längre knappt, eller frågar om jag vill följa med på äventyr, för dom vet vad svaret blir....

Men snart är det över, tack och lov!
Finns massor av saker utöver jobbet som jag vill göra också, och även måste göra.
Men det är ju frivilligt, jag vill alltid ha ett projekt pågång, något att sträva emot, ett mål, det är ju så jag fungerar bäst.

lördag morgon skickar jag iväg min första privata cateringbeställning, det är riktigt roligt, det är precis det jag drömt om att uppnå, en egen verksamhet.
Nog för att jag vill samla på mig mera erfarenheter och information innan jag sätter igång själv, men att börja såhär i liten skala, är ett väldigt stort steg på vägen.
Känner mig duktig, framåtsträvande och driftig!
Det har tagit mycket på mina krafter att få ihop allting precis som det ska vara, att allt ska löna sig i slutändan.
Att matarrangemanget blir en helhet, att min gäst får precis det hon vill ha, och att jag kunnat utföra detta trots mitt "vanliga" jobb med tid och planering.

En vecka i Rhodos på söndag, känns som en alldeles lagom belöning! :))

Efter det åker jag till Uffe, äntligen ska vi få dela semester tillsammans, göra något ihop, se varandra, uppleva varandra och spännande saker runtom, få umgås, känna lugnet och bara ha det bra.
Jag älskar honom så fruktansvärt mycket, han har precis allting som jag vill ha och behöver, jag är så glad att jag hittat honom , trots att han funnits där hur länge som helst! Egentligen...

Borde göra en massa saker, vill gråta, för att det känns som att tusen saker skulle lätta då, brukar va så. Inte ledsen-grina på det viset, utan bara släppa ut lite matthet...
Men ja, det lär gå sådär..

Puss från mig

Kivik

Precis hemkommen från Kivik, svärföräldrar och lite semester.
Uffe kom hit i fredags, då var det lite tjejstök med vin, mat och musik, men han verkade trivas rätt OK :)

Jobb i lördags och sedan ett par stilla öl med Uffes vänner på Kellys, blev rätt sent men vaknade inte helt trasig iaf! ;) hade riktigt trevligt.

I söndags fick älskling uppleva en såkallad Näradödenupplevelse i form av min övningskörning, mohahaha!
Vi åkte till mamma&pappa, hämtade flyttlådor och diverse prylar som vi lastade in.
Sedan åt vi lite lunch , även Sandra deltog!

Sen var det bara att hoppa in i bil igen, 45 mil mot Växjö!
Hade en skön och mysig söndagkväll på balkongen innan sänggång.

Måndagmorgon kom lill sprätten! Sen var det bil igen , 16 mil till Kivik! :)
Har haft en jättemysig veckostart där (som vanligt)
Har nu även fått besöka välkända Kivik marknad!

Nu hemma igen för jobb jobb jobb jobb jobb.
Men på söndag, DÅ JÄDRAR, åker vi till Rhodos!





Love



Om

Min profilbild

Jenny

RSS 2.0