Är just nu den mest förvirrade, fundersammaste människan i hela universe..

Det gör jävligt ont i mig när jag inte når dig.
Inte ser vad som händer eller cirkulerar där uppe.

Försöker att låta det bero, försöker att inte ta mina tankar alldeles för långt, men det är rätt svårt när man verkligen bryr sig..... Klart jag påverkas, av allt, allt du säger, allt du gör, allt du tycker.
Hur jag däremot hanterar det är en annan sak.
Visst kan jag välja att inte ta åt mig, inte fundera så mycket, bara det att det är en väldigt känslig period, början på något man vill ska bli hur bra som helst.

Det svåra är att jag inte vet vilken plattform vi befinner oss på.
Ena stunden står vi på ruta 1, där allt är som en fjortonåringings förälskelse, en blandning av sött och salt, där det är allt eller inget, älska, älska inte, och där bekräftelsen är ett sånt behov att man ibland skadar sig själv.
Alla har vi ju varit där.

Andra stunden är vi i allvarets hetta , där varje beslut är avgörande.
Bestämmer vi oss för detta, måste detta fungera.
Säger vi såhär, så måste det bli så.
Funderar vi på detta, så ska det funderas tills man blir knäpp.

Ibland kan jag komma på mig själv med att bli arg och besviken för att det just ska funderas så mkt,
varför kan man inte bara ta allting med en klackspark ibland? rida på vågen, känna lugnet och se vart tåget stannar.
Jag FÖRSÖKER göra det så gott det går, samtidigt som jag självklart inser att vissa beslut MÅSTE begrundas noga.

Tyvärr är jag sån som känner av alla vibbar på människor.
I detta fall känner jag ju av osäkerheten i allting, så pass att tillåmed Jag själv mår lite kasst av det.
För jag är annars en jäkel på att inte påverkas av saker jag inte kan råda över.
Men det kanske är meningen att jag ska det denna gång?

Och den stora sanningen som vanligt är att Det bara är mina egna tankar som kan styra över hur jag vill ta emot omvärlden och det som sker där.
Jag har ju alltid ett val, och ingen människas tanke kommer att vara min lik, så är det ju.

Då tror jag mitt mål blir att Ta det som det kommer, inte sätta ribban högre än jag kan hoppa, och sluta kritisera mig själv! Dags att fylla på självkänsla-kontot helt enkelt.

Hej :)